hhe

Direktlänk till inlägg 11 maj 2011

Bokrecension

Av H6 H6 - 11 maj 2011 17:59

För att korrekt kunna förstå Hemingways verk anser jag att det är väsentligt att ha en grundläggande kunskap om hans skrivstil och liv. Hemingways uppväxt var fyllt av tragedier; allt ifrån granatsplitterskadan i första världskriget till faderns självmord och alkoholismen. Dessa tragedier skapar en känsla av övergivenhet, som i sin tur kom att påverka Hemingways väldigt starka och maskulina personlighet. Hans personlighet är, enligt mig, bara en täckmantel för den instabila och sorgsna individ Hemingway innerst inne var. Något som även belystes av valet att ta sitt liv. Han skrev ofta ”Il faut d’abord durer” i sina böcker vilket indirekt var riktat mot fadern och betyder, Det viktiga är att hålla ut. Samtidigt kan det diskuteras ifall Hemingway valde att leva efter uttrycket eftersom han själv tog sitt liv. Som följd av Hemingways liv och erfarenheter tenderar hans texter att ha en väldigt maskulin skrivstil. Allt ifrån maskulina yrken, diverse sysselsättningar och karaktärer till hans sätt att beskriva djur och natur. Läsaren blir samtidigt inkastad i berättelsen i bokens första mening. Hemingway är även en flitig användare av den så kallade isbergstekniken där författare väljer att utelämna delar av beskrivande information så att läsaren själv kan låta fantasin flöda.

Den gamle och havet.


Handlingen utspelar sig till en början i en liten fiskeby på Kubas kust. Fiskebyn är i sig väldigt enkel och består till största del av heltidsfiskare som samtliga spenderar sina dagar till sjöss. När fiskarna är ute på havet under dagen är byns närvaro ensamt bestående av de som arbetar på restaurangen och de sjuka. Största delen av handlingen utspelar sig snarare ute på det tropiska havet. Hemingway har en otrolig förmåga att med ord väcka till liv en blåmålad duk till det skinande och furiösa värld havet egentligen är. Genom färg, känsla och rörelse får läsaren en unikt levande beskrivning. Havet blir så levande att jag nästa skulle karaktärisera det som en karaktärer i sig.


Santiago är bokens huvudperson och har haft ett besvärligt liv det senaste året, både individuellt och fiskemässigt. Den avlidna fruns foto är inte längre i centrum av Santiagos hopplockade hydda samtidigt som hans idol, baseboll-spelaren DiMaggio, skadat sig. Hans brunbrända kroppen är magert uppbyggd och de djupa rynkorna utgör nästan hela ansiktet och sprider sig sedan som små grenar ned mot nacken. På kinderna ser man tydligt de små röda fläckarna från den milda hudcancer Santiago fått som följd av solens styrka ute på det tropiska havet. Santiagos händer är fulla av djupa ärr efter de tuffa strider som han haft mot fiskar ute på havet, däremot är inga av ärren färska. Allt med Santiago är gammalt, förutom hans obesegrade havsfärgade ögon. Som Hemingway belyser på ett fantastiskt sätt.


Manolin är Santiagos fördetta lärling men som följd av den otur de haft tvingades Manolin byta till en ny lärare. Manolin var inte glad över detta och trots att han inte längre fick fiska med Santiago så hjälpte han den gamle mannen med olika vardagssysslor.


Fastän den inte talar och vi inte får tillgång till dens tankar är fisken oundvikligen en viktig karaktär i boken. Även havet i sig är en viktig karaktär som Hemingway ständigt identifierar Santiago med; hans havsfärgade ögon. Santiago benämner havet som ”hon” och därmed gör det feminint. Kanske är detta en reflex för att ersätta vakuumet efter hans avlidna fru.


Santiago är en åldrande man som med obesegrade ögon ensamt fiskar i sin båt utanför Kubas kust. Efter åttiofyra dagar utan någon fångst betraktas han i fiskarsamhället som salao, vilket innebär att vara stämplad av den värsta typen av otur. Kontinuerligt ger Santiago sig ut på havet i jakt på fiskelyckan men återvänder alltid hem tomhänt. Han bestämmer därför att bege sig längre ut på havet än vad han någonsin gjort. Efter en halv dag långt ute till havs lyckas Santiago kroka den största svärdfisken han någonsin skådat. Detta leder till en kamp mellan Santiago och fisken som pågår i flera dygn. Under tiden bildar den gamle mannen ett emotionellt förhållande till fisken där han ständigt uttrycker sin avund och respekt för denne tappra krigare. Detta utvecklas till att Santiago ser fisken som sin vän och i sina tankar nämner att han inte bryr sig vem som faller i slutändan, det är hedern i kampen som är det viktiga.


Hemingway försöker påpeka att det är stoltheten och hedern i kampen som är det väsentliga, därmed inte resultatet. Ett budskap som stärks ännu mer vid bokens slut samt kan kopplas till Hemingways liv.  När striden når sitt slut kan endast en stå som segrare.


Denna berättelse är framförd på ett vackert sätt med karakteristiska Hemingwaydialoger. Trots bokens vid första anblick enkla uppbyggnad finner jag den otroligt gripande. Huvudpersonen i boken, Santiago, är en karaktär som för Hemingways böcker är ovanlig: en man som vi ser känna ödmjukhet med sina fiender samt en har blygsam inställning till livet. Kanske är detta ett budskap att Hemingway själv är i förändringsfas med en ny inställning till livet. Kanske representerar den gamle mannen författaren själv som närmar sig slutet på karriären. Representerar de hajar som senare dyker upp i bokens slut elaka kritiker eller naturens oundvikliga kraft? Samtidigt som vi vilt spekulerar kring dessa gömda budskap har Hemingway själv påpekat att saker och ting i boken är som de är och beskrivs vara, alltså inget symbolisk. Havet är endast ett vanligt hav, den gamle mannen är inget annat än en gammal man.


Detta är absolut en av de bästa böckerna jag läst. Det maskulina språket och Hemingways användning av isbergstekniken leder till att jag som läser får en helt ny dimension i min läsning. Samtidigt får boken allt att verka levande, både havet och fisken. Några av bokens höjdpunkter, enligt mig, är när Hemingway på ett fantastiskt sätt beskriver havets färg och rörelse. Havet föds till liv som följd av beskrivandet och anledningen tror jag till detta är för Hemingways personliga erfarenheter och upplevelser. Hemingway levde som ett med natur och djur, han jagade i Afrika och i USA, fiskade svärdfisk på Kuba och öring i Oregons floder. Han fascinerades av kampen mellan djur och människa. Mycket tid spenderades på tjurfäktning i Spanien där han blev nära vän med matadorer. Boken ”Och solen har sin gång” beskiver Hemingways intryck ifrån Spanien, med bl.a tjurrusningen i Pamplona. Detta verk var Hemingways stora genombrottsroman.  I ”Döden på eftermiddagen” beskriver Hemingway sin kärlek till tjurfäktning och den skräck och hjältemod som han ser. Parallellen är tydlig till temat i Den gamle och havet, kampen mot och kärleken till naturen.


Sunday Times skrev i sin recension när boken kom ut; ”Detta är den bästa bok Hemingway skrivit. Ingen sida i detta mästerverk kunde skrivits bättre eller annorlunda”. Den gamle och havet var den sista av Hemingways böcker som publicerades under hans livstid. Boken gjorde honom till en internationell storhet då han tack vare den vann Pulitzerpriset 1953 och den bidrog starkt till att ge Hemingway Nobel priset i litteratur 1954.


Jag rekommenderar starkt denna bok för er som inte läst den medan vi andra väntar lyckligt tills vi får vår andra chans.


Vem vet; kanske någon natt kan vi alla få drömma om lejonen på sandstranden. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av H6 H6 - 11 maj 2011 18:07

Jag satt och tänkte på "komvux" och dess verkliga betydelse för människor och valde att skriva lite om det. La inte ner så mycket tid på det så det kan förekomma fel i texten.   Det var tillsynes en vanlig midsommarafton med min familj, dans och ...

Av H6 H6 - 11 maj 2011 18:02

”Då var den sista lådan klar.” Ropade den utmattade flyttgubben som i timmar packat, tejpat och burit kartonger från de olika husplanen in i flyttbilen. ”Jag kommer”, sa hon försiktigt medan hon stod köket och lutade sig mot d...

Av H6 H6 - 11 maj 2011 17:56

Sedan 1901 har nobelpriset i litteratur tilldelats till den som under det gångna året ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning.” Ett mycket ärorikt och prestigefyllt pris. Samtidigt har det även varit mycket o...

Av H6 H6 - 11 maj 2011 17:54

Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig,
 tro på den stjärnans mening,
 tro hennes ögas glans. Du går icke ensam.
 Stjärnan har tusen vänner;
 alla på dig de skåda,
 skåda för hennes skull.   Lyckli...

Av H6 H6 - 5 maj 2011 15:55

”Men en människa är inte skapad för att besegras. En människa kan tillintetgöras men inte besegras.”   Det första jag vill poängtera är att citatet skiljer sig mellan svenska och engelska versionen av novellen och jag anser att skilln...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards